torsdag 16 september 2010

Utflykt!

Här har vi halvbror till vänster, Chiko, sedan Tino, (Dellenits Prince Valentino), Donna Bacalao och mamma Nike.
Valparna och herrarna:

Bacalao Noruego:

onsdag 15 september 2010

Rapport från igår

Igår blev det inga valpbilder. Det har bara regnat och regnat. Dom har fått springa inne i garaget, och på riktigt fått koppelträning ute mellan regnskurarna. Vi tog en runda med en och en. De följde med under inga protester. Lite konstigt att gå i vattenpölar, och "vad är det där bandet för något". Åshild kom med Chiko och Tino och hälsade på en kort stund. Om 1 månad har vi examen i klickertränarkursen och då skall allt sitta där. Aimie och Chiko fick effektiva träningsrundor i garaget. Inga problem med hennes hundar och valparna tillsammans.
Valparna ser f.ö fina ut! Balder ÄLSKAR mat och ser lika rund ut som Nike. Han har fått bättre vinklar bak genom att hans breda bakställ stabilicerat sig. Donnas öron måste nog tejpas, de är lite olika, och kanske kommer att "flyga" lite. De är väldigt olika mentalt. Donna tar allt som det kommer och bryr sig inte speciellt över nya ting som sker. Balder registrerar nya ting, och "tar ställning" till det som dyker upp. De är tuffa var på sitt sätt. Vi har haft på CD-skivor med minst sagt konstiga ljud några dagar. En skiva med ljud från valar och en med ovanliga fåglar. Donna är f.n hos grannen Inger några timmar, som kommer att bli fodervärd till henne. Tack för att ni finns!

tisdag 14 september 2010

Ett angenämt besök

En ny kund har anmält sitt intresse!
Ser expediten verkligen inte mig??
Den där "kongen", please?!
Fint att vila sig här :o)

söndag 12 september 2010

Innkallning

Vi åkte till en sandstrand idag igen. Där var hala stenar och efter ett tag började det att ösregna. Valparna åkte i sin väska och inga problem att motivera dem för att kliva i. Tur att vi har den med! Hur man håller styr på 2 valpar som inte lärt sig innkallning kanske någon undrar. Systematisk belöning för kontakt, och när de kommer är ovärdeligt. Att dom kommer på signal är inte läge i denna ålder, först bygger vi värde för att de kommer, och håller kontakten frivilligt hemma i trygga omgivningar, sedan borta i olika miljöer. Då kan man börja räkna med att beteendet är säkrare. Att då sätta på namnet (och bygga värde för namnet, ordet) blir en simpel sak. Valpen kommer i den intensitet som den lärt in när den kom frivilligt. Lär man namnet först fattar inte valpen på vilket sätt den skall komma, fort eller långsamt.
Här kommer bilder från besöket vid stranden:








Innkallnings-signalen är den mest livsviktiga signalen, så den skall man vårda ömt, och inte säga i onödan. Hunden bara MÅSTE komma när man ropar. Det går aldrig att strunta i. Att uppehålla innkallningssignalen när valpen blir äldre gör man genom att ALLTID belöna för när hunden kommer frivilligt och förståss alltid när man ropar. (F.ö är det så en klickertränare arbetar för alla beteende som skall läras in, med frivilligt initiativ från hunden först, och på med signal när beteendet "sitter")